HUR STÅR DET EGENTLIGEN TILL MED ARBETSVILLKOR OCH KARRIÄRVÄGAR FÖR GENUSFORSKARE?
Forum för feministisk forskning bjuder in till ett samtal där vi djupdyker i hur arbetsvillkor och karriärvägar ser ut för genusforskare och disputerade i genusvetenskap. Samtalet arrangeras i samarbete med Genusakademin.
Under de senaste 30 åren har svensk högskolesektor genomgått stora strukturella förändringar vad gäller forskningspolitikens styrning av sektorn, vilket påverkat både forskares och forskningens villkor. Till dessa förändringar hör den så kallade autonomireformen, minskade basanslag och ett ökat beroende av forskningsmedel från statliga forskningsråd. Under samma tidsperiod har genusvetenskapliga institutioner, professurer, lektorer och forskarutbildning i genusvetenskap etablerats.
I rapporten I skuggan av osäkerheten: om externfinansiering, osäkra anställningar och arbetsmiljö på universitet och högskolor (2021) visar SULF en nedslående bild av arbetsvillkoren inom akademin. Kvinnor har en sämre arbetsmiljö än män och upplever mer stress. Personer födda utanför Sverige berättar om sämre social gemenskap och bristande erkännande för sin arbetsinsats. Detta är villkor som försämras av den osäkerhet som präglar anställningar inom akademin. Osäkerheten kommer med tärande känslor av att vara utbytbar som påverkar både karriär och privatliv för forskare.
Nationella sekretariatet för genusforskning har i sin tur visat att disputerade i genusvetenskap har en hög anställningsgrad inom akademin men att en majoritet av genusvetarna har haft många och otrygga anställningar, och många har också haft så kallade “staplade” anställningar. I rapporten Karriärvägar och arbetsvillkor för genusvetare och genusforskare (2023) konstateras att “forskningens villkor är ofta synonyma med forskarnas villkor” och alltså påverkar den genusvetenskapliga forskningen som produceras.
Hur ser villkoren för att fortsätta arbeta i akademin efter disputation egentligen ut? Hur påverkar detta genusforskare specifikt?
I samtalet deltar:
Kajsa Widegren, utredare, Nationella sekretariatet för genusforskning
Karin Åmossa, samhällspolitisk chef, Sveriges universitetslärarförbund (SULF)
Ulla Manns, professor i genusvetenskap, Institutionen för Kultur och lärande, Södertörns högskola
Elin Abrahamsson, forskare, doktor i genusvetenskap, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet
Plats: Sal 27, hus 4 (plan 2), Campus Albano, Stockholms universitet. Albanovägen 12.
Datum och tid: onsdag 29 maj kl. 16.00-18.00